Utvidgat förverkande och sänkt beviskrav!

Som ett inlägg kring artikeln: "Folkligt upprop mot organiserad brottslighet" http://www.newsdesk.se/pressroom/vagen-ut-kooperativen/pressrelease/view/folkligt-upprop-mot-organiserad-brottslighet-291513 och http://www.newsdesk.se/pressroom/vagen-ut-kooperativen/pressrelease/view/folkligt-upprop-mot-organiserad-brottslighet-291979 på Newsdesk.se, som har 6 000 journalister och 5 000 redaktioner som medlemmar, postade Payback följande inlägg:

Med anledning av nedanstående citat känner jag mig föranledd att kommentera ovanstående artikel: ”driva igenom en lagstiftning på europanivå som ger stater rätt att konfiskera egendom från organiserad brottslighet” och ”tar de hand om mark exproprierad från den organiserade brottsligheten”

Detta må vara ett hedervärt initiativ om lagstiftningen kring dessa ärenden vore lika entydig som rättsäkert utformad.

Låt oss därför granska hur lagstiftningen ser ut i Sverige kring förverkande: I Sverige har vi redan infört ovanrelaterade lagstiftning: "Förverkande av utbyte av brottslig verksamhet” trädde i kraft den 1 juli 2008. Ett led i införandet av denna lagstiftning var att ge avkall på det tidigare allmänt accepterade rättssäkerhetskravet att åklagaren hade att bevisa någons skuld "bortom rimligt tvivel". Istället infördes ett betydligt mera flytande och sänkt beviskrav lydande: ”att det är klart mera sannolikt att ägodelar och pengar härrör från brottslig verksamhet än inte.”

Huvudsyftet med den nya förverkandeformen är att brottet legitimerar åklagaren att utreda och domstolen att pröva om den dömde tillskansat sig vinster av annan, tidigare brottslig verksamhet som inte går att knyta till ett specifikt brott. Om det framstår som klart mera sannolikt att den dömdes egendom utgör utbyte av brottslig verksamhet än att så inte är fallet förklaras, förenklat, hans egendom förverkad vilket då är en akt av s.k "utvidgat förverkande".

Det innebär dock inte att en enskild person behöver göras juridiskt ansvarig för den brottsliga verksamheten. Det skall nämligen inte ställas krav på att det som förverkas ens härrör från den dömdes egen kriminella verksamhet, från verksamhet den dömde varit delaktig i eller överhuvudtaget haft någon som helst kännedom om. Regeringen motiverar detta som följer, och läs nu noga: ”omständigheten att en sådan förutsättning inte uppställs kan givetvis någon gång leda till att egendom begärs förverkad hos en person trots att egendomen härrör från brottslig verksamhet denne saknar kännedom om. Emellertid är detta en i huvudsak avsedd konsekvens av förslaget, eftersom det överordnade målet med den nya förverkandeformen är att dra in vinster från inte närmare preciserad brottslig verksamhet.”

Det kommer således inte att ställas krav på åklagaren att vare sig fullt ut bevisa eller precisera vilken brottslighet den åtalade gjort sig skyldig, ej heller bevisa den åtalades delaktighet i eller ens kännedom om en brottslig verksamhet. Det kommer därmed, åtminstone indirekt, att ligga på den åtalade att genom fullständig dokumentation över ekonomiska transaktioner och genom ”vita” betalningssätt övertyga domstolen att hans egendom förvärvats med kapital som intjänats helt legalt.

Jag vill bara till eftertanke delge er vad JK anförde angående egendomsöverföring till närstående eller juridiska personer som anhöriga har kontroll över genom arv, gåva, testamente eller liknande”..beakta att det rör sig om ett förverkande av egendom som inte kan kopplas till ett konkret brott och att det kan röra sig om egendom som härrör från brott som inte ens kan kopplas till den dömde. Den föreslagna ordningen skulle i praktiken innebära att om X döms för grovt narkotikabrott så kan egendomen som tillhör hans svåger förverkas om den med stor sannolikhet härrör från en okänd persons brottsliga verksamhet.”

För en total genomgång av alla konsekvenser lagstiftningen ifråga kan innebära se vidare: http://www.payback.name/#förverkande

Peter Schjerva/ABATE Sverige/Nättdningen Payback