Bikerkulturen och främmande kulturyttringar

Såsom artikel på Newsmill.se och blogginlägg på Rättsråttan, skickade jag in följande artikel: http://newsmill.se/artikel/2009/02/28/bikerkulturen-och-frammande-kulturyttringar och http://rattsrattan.wordpress.com/2009/01/11/gangen-tar-over-sverige/

För att kunna förstå en kultur och dess kulturegna yttringar, symboler, värderingar och handlingar måste du ofrånkomligen placera den i sitt rätta sammanhang. Du måste försöka tränga in i den världen och nå förståelse för dess drivkraft och tankevärld. Hur gör man då bäst detta? Genom att förfölja, trakassera, eller utestänga desamma från samhällsdebatten? Nej, enbart genom att föra en öppen dialog och närma sig varandra med en ömsesidig respekt för varandras skilda synsättkan man någonsin inlemma främmande kulturyttringar i ett lands samhällsbygge. Bara för att något är främmande och annorlunda behöver det inte nödvändigtvis vara fel. Liksom västvärlden och kristendomen inte med automatik äger patent på vilken kultur eller religion som är den ultimata för andra folkslag eller i andra världsdelar, har inte heller vårt samhälle ensamrätt på vare sig kulturyttringar, värderingar eller vilken moral folk har som rättesnöre och väljer att leva efter.

Bikerkulturen är inte en kultur för alla och kommer så heller aldrig att bli. Den är för vissa individer som värdesätter andra saker än samhället i övrigt. Den är för personer som frivilligt lever efter stränga moralregler. Den är för personer som sätter brödraskap, lojalitet och solidaritet högre än något annat i livet m.m. Inom bikerkulturen är det viktiga vem du är som person, vad du står för, och om du ställer upp för klubben och dina bröder m.m. Vilket yrke eller vilka åsikter du har spelar ingen roll. Det handlar om respekt för varandras person och särart.

Den samhällsupptrappning med mobilisering mot den organiserade brottsligheten och då framförallt s.k. mc-gäng drabbar urskiljningslöst. Jag tror inte den s.k. vanliga människan förstår vad mc-klubbarna och dess enskilda medlemmar redan idag får utstå och har fått utstå länge. Många mc-klubbsmedlemmar har länge fått leva med dagliga fordons-, urin- och blodprov. Inte bara en gång utan flera gånger dagligen! Detsamma gäller med körkorts- och legitimationskontroller. Åker du iväg till ett mc-evenemang eller en annan klubbs fest väntar fotografering/filmning av alla som deltar. Ovan på detta tillkommer frekventa husrannsakningar, av privatbostäder såväl som klubbhus, kroppsvisitationer och rena razzior. Då har jag ändå inte nämnt användandet av alla tvångsmedel såsom buggning, teleövervakning, teleavlyssning och kameraövervakning, just på grund av att den ju är hemlig och därför oöverblickbar rörande omfattningen. Men, låter detta som ett normalt förfarande i en demokratisk stat? Jag bara frågar. Då skall vi komma ihåg att en fjärdedel, i de mest brottsaktiva klubbarna, är ostraffade och ytterligare c:a 25 % har högst ett eller ett par ärenden på sig vilka i de flesta fall rör sig om bagatellartade brott såsom fortkörning, bilbältesbrott elller liknande. För mer exakt information kring detta se den statistiska sammanställningen på www.payback.name, artikeln "Sanningen om bikerkriminaliteten." Är det då rimligt att så grova tvångsmedel drabbar i så hög grad ostraffade människor eller människor med obetydlig brottslighet i en rättstat? Vad tror ni denna övervakning och kontroll kostar samhället och skattebetalarna?

Nåväl vart vill jag då komma med denna skriftställning? Jo, inget blir bätte av att det inte debatteras eller av att man inte samtalar och utbyter erfarenheter. I mörker och okunskap trivs bara det sjuka och unkna. Där har diskriminering, rasism sin bästa grogrund. Bara genom att ta debatten kan vi upplysas, närma oss förståelse men också bedöma vem som talar sanning och vem som sprider maktens propaganda utan att ha något på fötterna. Jag har skrivit färdigt en bok om bikerkulturen, dess moral, tankevärld, symboler, ideologi och filosofi som jag hoppas snart skall bli utgiven. Det är ett steg. Ett annat steg var att utmana Lasse Wierup, kriminalreporter på DN; författare till succéboken Svensk Maffia; samt därefter självutnämnd expert på sk. Kriminella nätverk på duell. Jag har inte hört någonting ifrån det hållet. I boken nämner han just att anledningen till att han/dom skrev boken var att debatten kring de kriminella nätverken tystnat och att den taktiken bara fått mc-gängen att expandera okontrollerat. Varför vill Wierup då inte debattera dessa frågor nu? Var det kanske för att det dök upp en person från fel håll som önskade debatt? Är det för att han inte har det kött på benen, vad gäller bokens olika grundsatser, som han tidigare låtit påskina? Inte vet jag. Jag vet bara att jag inte fått något svar och att bikerkulturen och storleken på dess kriminalitet är något som verkligen borde debatteras? Jag tror också det finns många fler ute i landet som skulle tycka detta vore både lärorikt och givande samt bidra till en större förståelse mellan motstående parter. Därför, hjälp mig få igång debatten! Skriv, maila, ring Dagens Nyheter och begär en debatt i massmedia i detta viktiga ämne!