Skuld, inkasso, våld och kriminalitet!?

Såsom svar på blogginnehavarens kommentar till mitt blogginlägg: http://rattsrattan.wordpress.com/2009/01/11/gangen-tar-over-sverige/#comment-248 skrev Payback följande:

Nu pratar vi äpplen och bananer.Att gå in på enskilda rättsexempel är alltid vanskligt och riskerar att bli väldigt missvisande då det alltid föreligger kringomständigheter av förmildrande eller försvårande natur. Vad som också måste vägas in i sådana bedömningar, och som rättsväsende och polisen helt bortser ifrån, är om det faktiskt föreligger en konkret, verklig skuld. I bikerns värld gör man rätt för sig. Har man satt sig i skuld betalar man också tillbaka. Det handlar om heder och rättskänsla. Betalar du inte får du räkna med hembesök.Så är det bara.

I det exemplet du staplar upp så är det enligt mitt synsätt således lika mycket en fråga om skuldens verklighet. Är det en riktig skuld så kräver du in den, också med våld om så fodras. Det är sista alternativet när frivillig betalning efter anmodan misslyckats.

Är det rätt? Begår man ett brott då? Ja,enligt svensk lag gör man så och åker man fast tar man då också sitt straff för detta.Har man moraliskt rätt att driva in en skuld med hotfullt uppträdande och med hot och t.o.m användande av våld såsom sista utväg? Självklart.Varje människa skall betala det han skyldig äro och gör man inte det frivilligt blir det också konsekvenser.

Hur bör då ett sådant fall bedömas i en domstol? Förövaren skall fällas för misshandel om det gått så långt.Vid straffutmätningen och vid ett eventuellt skadeståndsyrkande skall domstolen dock ta hänsyn till de faktiska omständigheterna kring affären. Handlar det om en verklig skuld och den som varit skuldsatt först får chansen att betala skall detta vägas in vid bedömningen om sstrafflängden. Något skadestånd bör heller inte utgå i sådana fall.

Är ett sådant fall ett bevis på mc-klubbars kriminalitet? Nej! Detta är återigen enskilda individer inom kulturen som begår brott, tillsammans med någon medlem eller personer helt utanför mc-miljön. Exempel på just sådan brottslighet som Brå-rapporten "MC-brott 1999:6 pekade ut var den rådande inom mc-kulturen och som sedan dess också hävdats från företrädare av mc-kulturen, men aldrig redogjorts för i pressen. Mc-klubbarna har i dylika fall vare sig beslutat, tagit del i eller fått profiten av inkassoåtgärden. Och då ingen mc-klubb har kriminalitet vare sig som idé, syfte eller metod, förtjänar heller ingen mc-klubb att kallas kriminellt mc-gäng. Detta oavsett vad enskilda medlemmar hittar på! Kriminalitet fodrar att en enskild mc-klubb planerar, beslutar, verkställer en kriminell handling och slutligen njuter profiten av den kriminella gärningen.
Peter Schjerva/Nättidningen Payback